Stortorget i Lund

Tänk er hela Stortorget  i Lund täckt av ekplank! Det låter kanske som en omöjlig tanke men så har det faktiskt varit en gång tiden!:)

I början av 1100-talet när Lund just hade blivit ärkesäte för hela Skandinavien, genomförde den danska kungamakten en monumental satsning för att göra Stortorget till stadsbebyggelsens absoluta mittpunkt, som det berättas om det i det stora verket om Lunds historia. Det var en jättelik ekonomisk investering och när torget stod färdigt var det ett enastående uttryck för kungens makt och ambition.

Lund blev ärkebiskopssäte (1103) för en kyrkoprovins som omfattade hela det kristna Skandinavien

Den ende som överlevde när Knut den Helige och hans följe mördades, i Sankt Albani kyrka i Odense den 10 juli 1086, var Knuts bror Erik. Han blev Danmarks kung år 1095 och kallades därefter för Erik Ejegod. Han tog aktivt ställning för påven mot den tysk-romerske kejsaren i investiturstriden och det gjorde att planerna på att upprätta ett danskt ärkestift återupptogs igen.
Investiturstriden var en konflikt mellan den tysk-romerske kejsaren och påven om makten över kyrkan där båda sidor ansåg att de hade fått makten över kyrkan från Gud. Påven bannlyste ärkebiskopen i Hamburg-Bremen vid två tillfällen för hans illojala handlingar och ärkebiskopen bannlyste Erik Ejegod av någon okänd anledning. När Erik Ejegod reste på pilgrimsfärd hösten 1098 och träffade påven Urban II för kyrkopolitiska överläggningar så var det i första hand för att diskutera var bannlysningen av Erik Ejegod, men upprättandet av ett danskt ärkestift diskuterades också. Förmodligen var det då som förutsättningarna och påvens krav för att upprätta ett danskt ärkestift utreddes och klargjordes.
När Erik Ejegod återvänt hem till Danmark igen så påbörjades förberedelserna för att uppfylla de krav som påven hade ställt upp. Vid två tillfällen skickade han kungliga sändebud till påven för att informera om hur det gick och för att fortsätta förhandlingarna. Den första uppvaktningen, som troligen gjordes år 1099, handlade i första hand om Knut den Heliges helgonförklaring. År 1101 avled ärkebiskopen i Hamburg-Bremen och då hade den tyske kejsaren inte längre någon bundsförvant i norr. Det öppnade troligen vägen för Erik Ejegod och påve Urban II och den andra uppvaktningen med kungligt sändebud till påven, som gjordes år 1101, var helt inriktad på ärkestiftsfrågan.
Påve Paschalis II svarade på den andra uppvaktningen med att skicka en påvlig legat till Danmark omkring årsskiftet 1102–1103 för att undersöka vilken av städerna Lund och Roskilde som var bäst lämpad för att bli ärkebiskopssäte. Svend Estridsen hade föredragit Roskilde men de av hans söner som ärvde kronan föredrog Lund. Lunds gynnsamma kommunikativa läge men framför allt de starka personliga banden mellan kungafamiljen och kyrkans företrädare i Lund gjorde att valet föll på Lund.

Kungsgården i Lund. Del 2

Vi har berättat om byggnader på kungsgården i Lund i flera tidigare inlägg och nu ska vi sammanfatta det vi har berättat hittills och berätta om ytterligare två byggnader och en kyrka till som också byggdes på kungsgårdens område som man ser i kartan nedan. De vi har berättat om tidigare är Harald Blåtands stavkyrka (1) som troligen byggdes där på 970-talet, kyrkan Sankt Clemens (2) som kung Knut den Store troligen lät bygga i slutet av 1020-talet, den romanska stenbyggnaden under Lunds domkyrka (3) som troligen byggdes omkring år 1030 som en byggnad för klosterverksamhet som var föregångare till Den helige Laurentius gemenskap, dvs. Lunds domkyrkas kaniker, och torgkorset (4) som restes vid kyrkogårdens södra gräns omkring 1042.

Skånes första kloster byggdes på 1070-talet i Lund. Benediktinermunkklostret Allhelgonaklostret

Som vi har berättat i tidigare inlägg så bildades det troligen något slags klosterverksamhet i Lund redan någon gång omkring år 1030 i den byggnad som fanns där Lunds domkyrka byggdes senare. Det var då troligen ett kaniksamfund som var föregångare till Den helige Laurentius gemenskap vid Lunds domkyrka. Även i Dalby bildades det ett kaniksamfund med augustinkaniker efter att Dalbys och Lunds stift slagits samman omkring år 1066 med Dalbys biskop Egino som biskop och Drotten i Lund som hans biskopskyrka. Men på 1070-talet stiftades det som kom att bli Lunds och hela Skånes första riktiga kloster med munkar som levde tillsammans.
Allhelgonaklostret som det kallades, byggdes på det som numera brukar kallas för Helgonabacken som man ser i den första bilden nedan och där finns numera Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.

Klostret är fortfarande ganska dåligt arkeologiskt undersökt men kartan i nästa bild nedan visar ungefär var man tror att klosterlängorna fanns med den stora klosterkyrkan i norr. Klosterkyrkan var omkring 50 meter lång och hade troligen ett torn i väster och en krypta under koret. Långhuset var treskeppigt och sidoskeppen fortsatte runt den halvrunda absiden.

Här restes ett högt torgkors omkring år 1042 i Lund

I det förra inlägget berättade vi om den romanska stenbyggnad som det finns lämningar av under Lunds domkyrka, se kartan i den första bilden nedan, och sa att det troligen var en byggnad för något slags klosterverksamhet. Troligen en föregångare till Den helige Laurentius gemenskap som senare blev det alltmer sekulariserade kaniksamfundet för Lunds domkyrka.

I området söder om där Lunds domkyrka finns nu fanns det en kyrkogård från omkring år 1030 och vid dess södra gräns, ungefär där man ser korset i kartan nedan, restes omkring år 1042 vad man tror var ett högt kors https://goo.gl/maps/1sVzEHebVUe6hJ2S6.

Söder om kyrkogården fanns torget, det som numera är Stortorget men som sträckte sig längre upp vid den tiden och under hela medeltiden.
Nästa bild föreställer en färglagd version av hur den dåvarande arkeologen Ragnar Blomqvist tror att korset kan ha sett ut.

I samband med en arkeologisk undersökning år 1944 hittades lämningarna av ett 1,5 gånger 1,5 meter brett fundament som var fyllt med stora stenar som höll resterna av en stolpe på plats i mitten av fundamentet. Stolpen hade en diameter på hela 62 centimeter och var nedgrävd med 1,5 meter under den dåvarande marknivån vilket tyder på att stolpen måste varit väldigt hög.

En byggnad under Lunds domkurka

Vad är det för någon byggnad som finns under Lunds domkyrka? Närmare bestämt under det norra sidoskeppet som man ser i bilden nedan där det astronomiska uret finns bakom fotografen där bilden togs.

Det är en fråga som vi tyvärr inte har något säkert svar på men vi vet att det är romansk byggnad av sten som måste ha byggts för omkring eller uppåt tusen år sedan innan den sedan revs för att ge plats åt Lunds domkyrka https://goo.gl/maps/Gn8kRupn55gfnCuQA. Men vad byggnaden hade för funktion vet vi inte säkert.

Sankt Clemens - Lunds näst äldsta stenkyrka

I sydöstra hörnet mellan Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan här i Lund https://goo.gl/maps/Q4mxuBntwbZXkixF7 har det hittats lämningar efter en kyrka helgad åt Sankt Clemens och det är troligen Lunds näst äldsta kyrka som är byggd av sten. Kyrkor helgade åt Sankt Clemens har i flera fall kunnat kopplas till kungsgårdar och det här området var troligen en del av kungsgårdens område sedan 970-talet.
Kartan i den första bilden nedan visar var i kvarteret som kyrkan fanns och nästa bild visar vilket håll man ska titta åt när man står där i den gatukorsningen.

Lund var Danmarks huvudmyntort under medeltiden

Det är inte lätt att se men på myntet man ser i bilden nedan står det "SVEN REX AD DENER" vilket betyder Sven kung i Danmark. Den Sven det handlar om är Svend Tveskæg som blev Danmarks kung omkring år 986 efter sin far Harald Blåtand.

På frånsidan (myntets baksida) som inte syns står det "GODWINE M-AN DENER" vilket betyder Godwine myntare i Danmark. När Svend Tveskæg inledde den första organiserade danska utmyntningen av anglosaxiskt inspirerade mynt omkring år 995 så var det med engelska myntare som kommit till Lund och det kom nya myntmästare till Lund efter hand under lång tid framöver.
I nästa bild nedan ser man en stödkäpp som har hittats här i Lund som spår efter ännu en engelsk myntmästare. Det står Ulfkil med runor på käppen och det var troligen en myntmästare som hetter Ulfcil som arbetade i London men kom till Lund på 1030-talet under Svend Tveskægs son kung Knut den Stores tid. Hans skandinaviska namn har tolkats som att han har angloskandinaviskt ursprung och att han ursprungligen kom någonstans från östra England.

Kyrkobyggnation i Lund under medeltiden

När Knut den Stores son kung Hardeknud dog år 1042 föll Nordsjöväldet med Danmark, England och Norge samman och då var det inte längre självklart att en engelsk biskop skulle få styra över de danska stiften i en kyrkoprovins där ärkebiskopen fanns i Hamburg-Bremen.
När Svend Estridsen blev Danmarks kung år 1047 så insåg han betydelsen av att regera i nära samarbete med kyrkan och ville att Danmark skulle få bilda en egen kyrkoprovins som var självständig från det tyska ärkebiskopssätet. Därför inledde han förhandlingar om det med Påven år 1052 men ärkebiskopen i Hamburg-Bremen reagerade starkt över risken att få sin maktställning försvagad.
Det slutade med att Svend Estridsen fick lägga planerna på en dansk kyrkoprovins åt sidan tills vidare och istället försöka samarbeta med ärkebiskopen. De danska stiften var också för få för att kunna bilda en egen kyrkoprovins så efter förhandlingar med ärkebiskopen och den tyske kejsaren inrättades fem nya biskopsstift år 1059 förutom de fyra biskopsstiften som redan fanns i Ribe, Odense, Roskilde och Lund.
Ett av de nya biskopsstiften inrättades i Dalby med Egino som biskop och han företrädde tysk mission. Engelsmannen Henrik som redan var biskop i Lund blev nu biskop för Lunds stift. På så sätt gav Svend Estridsen plats för både tysk och engelsk mission. Henrik räknas än idag som Lunds stifts förste biskop och Drotten som man ser i den första bilden nedan, som blev Henriks biskopskyrka, kan ses som Lunds första domkyrka.

Drottens kyrkoruin i Lund

Drottens kyrkoruin är ruinen som man kan se på efter den vikingatida och medeltida kyrkan Drotten i det obemannade källarmuseet Drottens kyrkoruin, se den första bilden nedan. Men konturen efter kyrkans murar finns också markerade med grå sten i trottoaren, se nästa bild, något som många missar att lägga märke till när de går eller cyklar förbi där.

Medeltida byggnader på kungsgårdens område i Lund. Del 2

Vi har berättat om byggnader på kungsgården i Lund i flera tidigare inlägg och nu ska vi sammanfatta det vi har berättat hittills och berätta om ytterligare två byggnader och en kyrka till som också byggdes på kungsgårdens område som man ser i kartan nedan. De vi har berättat om tidigare är Harald Blåtands stavkyrka (1) som troligen byggdes där på 970-talet, kyrkan Sankt Clemens (2) som kung Knut den Store troligen lät bygga i slutet av 1020-talet, den romanska stenbyggnaden under Lunds domkyrka (3) som troligen byggdes omkring år 1030 som en byggnad för klosterverksamhet som var föregångare till Den helige Laurentius gemenskap, dvs. Lunds domkyrkas kaniker, och torgkorset (4) som restes vid kyrkogårdens södra gräns omkring 1042.

Kartan visar kungsgårdens område med några kända byggnader
(1) Harald Blåtands stavkyrka som troligen byggdes där på 970-talet.
(2) Kyrkan Sankt Clemens som kung Knut den Store troligen lät bygga i slutet av 1020-talet.
(3) Den romanska stenbyggnaden under Lunds domkyrka som troligen byggdes omkring år 1030 som en byggnad för klosterverksamhet som var föregångare till Den helige Laurentius gemenskap, dvs. Lunds domkyrkas kaniker.
(4) Torgkorset som restes vid kyrkogårdens södra gräns omkring 1042.
(5) En kungsgårdsbyggnad som troligen byggdes omkring år 1030 och som troligen var domskolans första hemvist efter att domskolan inrättats år 1085 i samband med kung Knut den Heliges gåvobrev.
(6) Kungsgårdens centrala palatsbyggnad som byggdes i samband med bygget av Lunds domkyrka. Möjligen byggdes den först omkring år 1200. Den blev senare hemvist för domskolan, troligen från omkring år 1470.
(7) Sankt Nikolaus kyrka byggdes under 1100-talet och var sockenkyrka för ärkebiskopsborgen under medeltiden.

Om medeltidens kungsgårdens område i Lund

I några tidigare inlägg om Lunds äldsta historia har vi berättat att något av det första som hände när Lund anlades var att hela området för kungens nya stad styckades upp i gator, tomter och kvarter genom att det grävdes rännor i marken. Vi har också berättat att kungens manskap troligen bodde i kvarteret Svartbröder, och möjligen i en trelleborg eller något annat slags ringborg. Det här bör ha skett senast under slutet av 960- eller början av 970-talet och den som var kung i det tidiga danska riket var Harald Gormson, mera känd som Harald Blåtand.
När området Lund styckades upp så avsattes området norr om torget, som finns kvar än idag som Stortorget, för att bli kungsgårdens område. Det är tyvärr inte mycket man vet om kungsgården i Lund för det mesta av området där den fanns har inte undersökts arkeologiskt i någon större omfattning ännu. Men i det här inlägget ska vi åtminstone berätta det man vet så här långt om kungsgården i det äldsta Lund. I ett nytt inlägg längre fram ska vi berätta mer om kungsgården men då handlar det om andra halvan av tusentalet.
I den första bilden nedan är hela det område som man tror var kungsgårdens område markerat med ljusgrå färg.

Hela det grå området var kungsgårdens område och vid (1) byggdes Lunds och Skånes första kyrka på 970-talet. Sankt Clemens kyrka (2) byggdes som en stenkyrka, troligen i slutet av 1020-talet på initiativ av Knut den store.

Lät den vikingatida kungen Harald Blåtand bygga en s.k. trelleborg eller något annats slags ringborg här i Lund också?

Lät den vikingatida kungen Harald Blåtand bygga en s.k. trelleborg eller något annats slags ringborg här i Lund också? Arkeologen Sven Rosborn tror i alla fall att det är möjligt och det finns faktiskt en del som tyder på att det skulle kunna stämma. Vi vet inte säkert men vi berättar helt enkelt det man vet så får ni sen själva avgöra vad ni tror om det :)
En trelleborg är en ringformad vikingaborg som byggdes som en jordvall med träpalissad som omgav ett stort borgområde. Harald Blåtand lät bygga ett stort antal såna trelleborgar från slutet av 960-talet till omkring år 980. I flera fall kan det dock handla om enklare ringborgar utan träpalissad. I Danmark har man länge ansett, och anser möjligen fortfarande, att trelleborgar bara byggdes i det som är Danmark numera.
Men trelleborgar har också hittats i staden Trelleborg och i Borgeby väster om Lund, alltså i Skåne som var en del av Danmark under 700 år. Genom att bl.a. studera landskapet uppifrån så har Sven Rosborn hittat ytterligare konstaterade eller möjliga trelleborgar eller ringborgar i Skåne och möjligen har det alltså funnits en här i Lund också.

Den mörkare delen av cirkeln följer från vänster först Kungsgatan och övergår sedan i Kiliansgatan och de bildar tillsammans en nästan perfekt halvcirkel. Om det fanns en trelleborg i Lund bör den alltså ha funnits en bit in i och inom den här cirkeln.

Uppåkra – the biggest city of the Iron and Vikings Ages in Scandinavia

Uppåkra Archaeological Centre produced a short presentation film in English, about the treasures of Uppåkra.

Dick Harrison, the professor of history in Lund University, is telling about the importance and uniqueness of Uppåkra - the biggest city formation in Iron Age and Vikings Age, located just a few kilometres from modern Lund.

Lund is probably the oldest Nordic city

Lund is the one of the oldest Nordic cities. Historical documents and archeological discoveries show that Lund was founded around 990 by the Danish Viking king Svend Forkbeard (Svend Tveskæg). He built the first Bishops Church in what calls today Kattesund, and a Main square (Stortorget) which still looks the same as one thousand years ago.

The archeological research continues. According to the archeologists, Maria Cinthio and Anders Ödman, the coffins found on the northern side of Lund Cathedral (see photo) can be dated back to 979-980 A.D.