Här restes ett högt torgkors omkring år 1042 i Lund

I det förra inlägget berättade vi om den romanska stenbyggnad som det finns lämningar av under Lunds domkyrka, se kartan i den första bilden nedan, och sa att det troligen var en byggnad för något slags klosterverksamhet. Troligen en föregångare till Den helige Laurentius gemenskap som senare blev det alltmer sekulariserade kaniksamfundet för Lunds domkyrka.

I området söder om där Lunds domkyrka finns nu fanns det en kyrkogård från omkring år 1030 och vid dess södra gräns, ungefär där man ser korset i kartan nedan, restes omkring år 1042 vad man tror var ett högt kors https://goo.gl/maps/1sVzEHebVUe6hJ2S6.

Söder om kyrkogården fanns torget, det som numera är Stortorget men som sträckte sig längre upp vid den tiden och under hela medeltiden.
Nästa bild föreställer en färglagd version av hur den dåvarande arkeologen Ragnar Blomqvist tror att korset kan ha sett ut.

I samband med en arkeologisk undersökning år 1944 hittades lämningarna av ett 1,5 gånger 1,5 meter brett fundament som var fyllt med stora stenar som höll resterna av en stolpe på plats i mitten av fundamentet. Stolpen hade en diameter på hela 62 centimeter och var nedgrävd med 1,5 meter under den dåvarande marknivån vilket tyder på att stolpen måste varit väldigt hög.

Området antas åtminstone från början ha varit kungsgårdens område och det har tolkats som ett torgkors som symboliserade att kungen garanterade torgfriden. Men korset kan också haft koppling till klosterverksamheten och symboliserat att området där kyrkogården och klosterverksamheten fanns var fredat område. Kyrkogårdarna i Lund var inte bara för platser för begravningar utan också för uppvisande av kyrklig prakt och under hela medeltiden utgick processioner från dem med många deltagare och åskådare på de flesta av årets festdagar.
En skriftlig källa från 1200-talet säger att det fälldes blodsdomar på Sankt Laurentii kyrkogård som låg närmare intill domkyrkan vid den tiden men kanske var platsen runt korset på kyrkogården plats för rättskipning redan under tusentalet. Kanske var det en plats för kungörelser, kyrkorättsliga förhandlingar och kanske även en plats där avtal om handelsförbindelser gjordes upp.
De sista två bilderna nedan visar ungefär var platsen där korset stod finns i dagens Lund. I den första bilden står man precis innanför kyrkogården och har torget framför sig. I den sista bilden finns platsen där korset stod omkring tio meter in bakom den bruna plåtklädda väggen för domkyrkoforum. Så när man står där så står man kanske just på den plats där Lundabor stod för nästan tusen år såg på någon korset i samband med något av de evenemang som skedde där.

I de senaste inläggen har vi sett oss om hur det såg ut i kungsgården i Lund för tusen år sedan. I nästa inlägg ska vi sammanfatta det vi har berättat om den så här långt och berätta om ytterligare två byggnader som också fanns där. Därefter kommer vi berätta om hur Lund fick sin första domkyrka, och det är inte den domkyrka vi har numera, och hur Lund blev en kyrkostad.