Sankt Clemens - Lunds näst äldsta stenkyrka

I sydöstra hörnet mellan Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan här i Lund https://goo.gl/maps/Q4mxuBntwbZXkixF7 har det hittats lämningar efter en kyrka helgad åt Sankt Clemens och det är troligen Lunds näst äldsta kyrka som är byggd av sten. Kyrkor helgade åt Sankt Clemens har i flera fall kunnat kopplas till kungsgårdar och det här området var troligen en del av kungsgårdens område sedan 970-talet.
Kartan i den första bilden nedan visar var i kvarteret som kyrkan fanns och nästa bild visar vilket håll man ska titta åt när man står där i den gatukorsningen.

Kyrkan undersöktes arkeologiskt 1932 och 1935 och två bilder visar den arkeologiska undersökningen som gjordes 1932.

Delar av kyrkans murar fanns fortfarande kvar och det beror på att den danske kungen Christian III skänkte kyrkan till Lunds stad 1541, efter reformationen, för att låta den bli plats för ett rådhus och då bevarades delar av kyrkans väggar som väggar till rådhuset.
Kyrkan var 19 meter lång med långhus och rakt kor utan absid och var byggd av sten som en tidig romansk kyrka med öppen takstol eller ett innertak av trä och ingång i både norr och söder. Dess murar var bara 1 meter tjocka och murade med små knytnävsstora stenar som ihåliga skalmurar och utan sockel över marken. Det var ett ålderdomligt byggnadssätt som påminner om anglosaxiska kyrkor byggda före år 1066. Troligen byggdes kyrkan redan så tidigt som i slutet av 1020-talet, troligen på initiativ av den danske kungen Knut den Store och möjligen efter hans pilgrimsresa till Rom år 1027.
Att kyrkan helgades åt Sankt Clemens tyder på anglosaxisk inspiration och Knut den Store var inte bara kung i Danmark utan också i England och Norge i det som kallades för Nordsjöväldet. Sankt Clemens var Roms tredje biskop efter Petrus och han dog som martyr genom att dränkas med ett ankare om halsen och ses därför också som de sjöfarandes helgon. Att det handlade om en kungsgårdskyrka antyder också en skriftlig källa från 1526 som säger att kungen hade patronatsrätten till kyrkan, dvs. rätt att utse dess präst.
Omkring år 1200 fick kyrkan ett torn i väster med invändig trappa och gallerivåning varifrån kyrkans patronat, som t.ex. kungens familj, kunde följa mässan i kyrkan. Nästa bild nedan visar kyrkans planlösning där det grå skuggade området visar tornets yta som tillkom vid 1200-talet.

Troligen hängde det små kyrkklockor i tornets översta våning. Kyrkan fick också tegelvalv som vilade på konsoler, svarta och bruna golvplattor av keramik och öppningen mellan koret och långhuset vidgades. I östra delen av långhuset placerades ett altare på ett fundament i mitten men det fanns också altare i hörnen där valven vilade på pelare och troligen även vid norra och södra långhusväggarna. Sidoaltarna kan ha varit till för privata andakter med de på norra sidan för kvinnor och de på södra sidan för män.
Det finns en skylt på planket ut mot Stora Gråbrödersgatan som berättar om att kyrkan funnits där en gång i tiden, se nästa bild, men det är nog inte många som lägger märke till den. Det framgår förstås inte heller vilken häftig historia kyrkan har av den skylten.