Vi
har berättat om byggnader på kungsgården i Lund i flera tidigare inlägg
och nu ska vi sammanfatta det vi har berättat hittills och berätta om
ytterligare två byggnader och en kyrka till som också byggdes på
kungsgårdens område som man ser i kartan nedan. De vi har berättat om
tidigare är Harald Blåtands stavkyrka (1) som troligen byggdes där på
970-talet, kyrkan Sankt Clemens (2) som kung Knut den Store troligen lät
bygga i slutet av 1020-talet, den romanska stenbyggnaden under Lunds
domkyrka (3) som troligen byggdes omkring år 1030 som en byggnad för
klosterverksamhet som var föregångare till Den helige Laurentius
gemenskap, dvs. Lunds domkyrkas kaniker, och torgkorset (4) som restes
vid kyrkogårdens södra gräns omkring 1042.
Kartan visar kungsgårdens område med några kända byggnader
(1) Harald Blåtands stavkyrka som troligen byggdes där på 970-talet.
(2) Kyrkan Sankt Clemens som kung Knut den Store troligen lät bygga i slutet av 1020-talet.
(3) Den romanska stenbyggnaden under Lunds domkyrka som troligen byggdes omkring år 1030 som en byggnad för klosterverksamhet som var föregångare till Den helige Laurentius gemenskap, dvs. Lunds domkyrkas kaniker.
(4) Torgkorset som restes vid kyrkogårdens södra gräns omkring 1042.
(5) En kungsgårdsbyggnad som troligen byggdes omkring år 1030 och som troligen var domskolans första hemvist efter att domskolan inrättats år 1085 i samband med kung Knut den Heliges gåvobrev.
(6) Kungsgårdens centrala palatsbyggnad som byggdes i samband med bygget av Lunds domkyrka. Möjligen byggdes den först omkring år 1200. Den blev senare hemvist för domskolan, troligen från omkring år 1470.
(7) Sankt Nikolaus kyrka byggdes under 1100-talet och var sockenkyrka för ärkebiskopsborgen under medeltiden.
Möjligen krympte kungsgårdens egentliga område till att bara bestå av området väster om kyrkogatan redan omkring år 1030 då byggnaden under Lunds domkyrka byggdes och området söder om den blev kyrkogård. Eller så skedde det först när Lunds domkyrka började byggas på 1080-talet och i så fall var det Knut den Helige som skänkte området för Lunds domkyrka till domkapitlet i samband med sitt gåvobrev år 1085. Troligen låg själva kungsgården i området väster om Kyrkogatan redan i början av tusentalet.
Det måste ha funnits många byggnader på kungsgårdens område, många fler än de man känner till än så länge, men området är fortfarande ganska lite arkeologiskt undersökt. Arkeologiska undersökningar görs ju nästan enbart när något ska byggas eller förändras och den som bygger då får stå för kostnaden för arkeologisk undersökning också. Ytterligare två byggnader känner man till förutom de vi har berättat om förut. Den första av dem är en liten byggnad (5) som stod mitt i korsningen mellan Klostergatan och Kyrkogatan https://goo.gl/maps/ZX3o39rur8khsaGT7 som man ser i nästa bild nedan. Då undrar kanske någon när Kyrkogatan drogs fram där? Det skedde inte förrän år 1702.
Byggnaden (5) byggdes med samma byggnadsteknik, med en meter breda murar och utan sockel, som Sankt Clemens kyrka och som den romanska byggnaden under Lunds domkyrka. Det tyder på att den liksom de andra byggnaderna byggdes omkring år 1030. Den var 16 meter lång och 8 meter bred och intill den fanns det dessutom också en tornbyggnad som möjligen var ett porttorn som ingått i den ursprungliga kungsgårdsanläggningen. Men det mest intressanta med byggnaden är nog att det troligen var den som blev domskolans första hemvist efter att domskolan inrättats år 1085 i samband med kung Knut den Heliges gåvobrev. Det gåvobrev som lade grunden till bygget av Lunds domkyrka. Det är samma domskola som finns kvar än idag som Katedralskolan Lund som därmed är Nordens äldsta läroanstalt.
Här vill vi också komma med ett intressant tips till er som följer oss. Så småningom kommer vägen förbi Stortorget och korsningen mellan Klostergatan och Kyrkogatan läggas om på samma sätt som de lagt om Kyrkogatan under förra året. När det ska göras vet vi inte men när de gör det så kommer sannolikt rester av grunden till domskolans gamla byggnad (5) hittas. Den som vill få se på spåren av den byggnad som alltså kanske var nuvarande Katedralskolans första hemvist ska passa på att gå dit då.
I samband med domkyrkobygget sägs det att en ny kungsgårdsanläggning med flera stenbyggnader anlades och troligen är det i samband med det som byggnaden (6) byggdes mitt i kyrkogatan. Det är den byggnaden som det hittades rester av när Kyrkogatan lades om förra året. Möjligen byggdes den först omkring år 1200 som en tegelbyggnad. Den var 45 meter lång och 9 meter bred och antas ha varit kungsgårdens centrala palatsbyggnad. Därifrån hade kungen nära till domkyrkans västra portal och den kungliga gallerivåning som fanns i västra delen av domkyrkan. En gallerivåning som ärkebiskop Jacob Erlandsen lät riva på 1250-talet vilket gjorde den dåvarande kung Christoffer upprörd.
Efter kung Valdemar Atterdags död den 24 oktober 1375 så skänkte hans dotter Margareta (som senare blev regerande drottning för Kalmarunionen) den återstående kungsgården till domkapitlet för att hedra sin fars minne. Sedan dess finns det inte längre någon kungsgård här i Lund. Domskolan flyttade senare in i det som tidigare varit kungsgårdens palatsbyggnad (6), troligen 1470. När Kyrkogatan drogs fram 1702 så revs en del av byggnadens södra del och resten av byggnaden stod kvar till 1842 då den också revs. Det var murar efter den här byggnaden som kom fram i ljuset igen när Kyrkogatan lades om under hösten 2019 för att få cykelväg också.
Den sista byggnaden vi vill nämna helt kort är Sankt Nikolaus kyrka (7) som byggdes där i norra delen av det dåvarande kungsgårdens område på 1100-talet. Sankt Nikolaus var biskop av Myra i Mindre Asien men är mera känd som förebild för jultomten. En annan intressant sak är att ärkebiskopsborgen som fanns där Lundagård finns numera formellt sett hörde till den här kyrkans socken.
Nu har vi berättat det mesta vi har att berätta om kungsgården. I nästa inlägg ska vi berätta om Lunds nya engelska biskop som återupptog bygget av Drotten och gjorde den till en biskopskyrka.
(1) Harald Blåtands stavkyrka som troligen byggdes där på 970-talet.
(2) Kyrkan Sankt Clemens som kung Knut den Store troligen lät bygga i slutet av 1020-talet.
(3) Den romanska stenbyggnaden under Lunds domkyrka som troligen byggdes omkring år 1030 som en byggnad för klosterverksamhet som var föregångare till Den helige Laurentius gemenskap, dvs. Lunds domkyrkas kaniker.
(4) Torgkorset som restes vid kyrkogårdens södra gräns omkring 1042.
(5) En kungsgårdsbyggnad som troligen byggdes omkring år 1030 och som troligen var domskolans första hemvist efter att domskolan inrättats år 1085 i samband med kung Knut den Heliges gåvobrev.
(6) Kungsgårdens centrala palatsbyggnad som byggdes i samband med bygget av Lunds domkyrka. Möjligen byggdes den först omkring år 1200. Den blev senare hemvist för domskolan, troligen från omkring år 1470.
(7) Sankt Nikolaus kyrka byggdes under 1100-talet och var sockenkyrka för ärkebiskopsborgen under medeltiden.
Möjligen krympte kungsgårdens egentliga område till att bara bestå av området väster om kyrkogatan redan omkring år 1030 då byggnaden under Lunds domkyrka byggdes och området söder om den blev kyrkogård. Eller så skedde det först när Lunds domkyrka började byggas på 1080-talet och i så fall var det Knut den Helige som skänkte området för Lunds domkyrka till domkapitlet i samband med sitt gåvobrev år 1085. Troligen låg själva kungsgården i området väster om Kyrkogatan redan i början av tusentalet.
Det måste ha funnits många byggnader på kungsgårdens område, många fler än de man känner till än så länge, men området är fortfarande ganska lite arkeologiskt undersökt. Arkeologiska undersökningar görs ju nästan enbart när något ska byggas eller förändras och den som bygger då får stå för kostnaden för arkeologisk undersökning också. Ytterligare två byggnader känner man till förutom de vi har berättat om förut. Den första av dem är en liten byggnad (5) som stod mitt i korsningen mellan Klostergatan och Kyrkogatan https://goo.gl/maps/ZX3o39rur8khsaGT7 som man ser i nästa bild nedan. Då undrar kanske någon när Kyrkogatan drogs fram där? Det skedde inte förrän år 1702.
Byggnaden (5) byggdes med samma byggnadsteknik, med en meter breda murar och utan sockel, som Sankt Clemens kyrka och som den romanska byggnaden under Lunds domkyrka. Det tyder på att den liksom de andra byggnaderna byggdes omkring år 1030. Den var 16 meter lång och 8 meter bred och intill den fanns det dessutom också en tornbyggnad som möjligen var ett porttorn som ingått i den ursprungliga kungsgårdsanläggningen. Men det mest intressanta med byggnaden är nog att det troligen var den som blev domskolans första hemvist efter att domskolan inrättats år 1085 i samband med kung Knut den Heliges gåvobrev. Det gåvobrev som lade grunden till bygget av Lunds domkyrka. Det är samma domskola som finns kvar än idag som Katedralskolan Lund som därmed är Nordens äldsta läroanstalt.
Här vill vi också komma med ett intressant tips till er som följer oss. Så småningom kommer vägen förbi Stortorget och korsningen mellan Klostergatan och Kyrkogatan läggas om på samma sätt som de lagt om Kyrkogatan under förra året. När det ska göras vet vi inte men när de gör det så kommer sannolikt rester av grunden till domskolans gamla byggnad (5) hittas. Den som vill få se på spåren av den byggnad som alltså kanske var nuvarande Katedralskolans första hemvist ska passa på att gå dit då.
I samband med domkyrkobygget sägs det att en ny kungsgårdsanläggning med flera stenbyggnader anlades och troligen är det i samband med det som byggnaden (6) byggdes mitt i kyrkogatan. Det är den byggnaden som det hittades rester av när Kyrkogatan lades om förra året. Möjligen byggdes den först omkring år 1200 som en tegelbyggnad. Den var 45 meter lång och 9 meter bred och antas ha varit kungsgårdens centrala palatsbyggnad. Därifrån hade kungen nära till domkyrkans västra portal och den kungliga gallerivåning som fanns i västra delen av domkyrkan. En gallerivåning som ärkebiskop Jacob Erlandsen lät riva på 1250-talet vilket gjorde den dåvarande kung Christoffer upprörd.
Efter kung Valdemar Atterdags död den 24 oktober 1375 så skänkte hans dotter Margareta (som senare blev regerande drottning för Kalmarunionen) den återstående kungsgården till domkapitlet för att hedra sin fars minne. Sedan dess finns det inte längre någon kungsgård här i Lund. Domskolan flyttade senare in i det som tidigare varit kungsgårdens palatsbyggnad (6), troligen 1470. När Kyrkogatan drogs fram 1702 så revs en del av byggnadens södra del och resten av byggnaden stod kvar till 1842 då den också revs. Det var murar efter den här byggnaden som kom fram i ljuset igen när Kyrkogatan lades om under hösten 2019 för att få cykelväg också.
Den sista byggnaden vi vill nämna helt kort är Sankt Nikolaus kyrka (7) som byggdes där i norra delen av det dåvarande kungsgårdens område på 1100-talet. Sankt Nikolaus var biskop av Myra i Mindre Asien men är mera känd som förebild för jultomten. En annan intressant sak är att ärkebiskopsborgen som fanns där Lundagård finns numera formellt sett hörde till den här kyrkans socken.
Nu har vi berättat det mesta vi har att berätta om kungsgården. I nästa inlägg ska vi berätta om Lunds nya engelska biskop som återupptog bygget av Drotten och gjorde den till en biskopskyrka.
No comments:
Post a Comment