Lunds näst äldsta koloniområde, S:t Månslyckans Koloniområde,
anlades 1907, bara två år efter att det första koloniområdet i Lund
hade anlagts. Med sina 95 kolonilotter så är koloniområdet inte bara
Lunds nästa äldsta utan också Lunds näst största koloniområde.
Koloniföreningen har dessutom en webbplats där man kan läsa mer om
koloniområdet.
Marken på västra sidan av stambanan mellan Malmö och Lund, där koloniområdet finns, köptes in 1905-1906 av Lunds stad för att man skulle kunna dra fram den dåvarande Hardebergajärnvägen där så småningom. Det ansågs dock vara svårt att arrendera ut marken till fördelaktiga villkor under så kort tid som det antogs handla om tills marken behövdes av järnvägen. Samtidigt hade de boende i den västra delen av Lund börjat fråga efter ett koloniområde i deras del av staden också och därför sågs det som en bra kortsiktig lösning att istället arrendera ut marken, och en del mark i ett angränsande område som staden redan ägde, som kolonilotter tills marken behövdes för järnvägen.
Det sågs också som ett socialt projekt att att anlägga kolonilotter i det tättbefolkade området på den västra sidan av järnvägen eftersom de s.k. Jutahusen i stadsdelen i närheten hade en stor andel stora arbetarfamiljer i små lägenheter. Genom att lägga ett koloniområde i närheten av dem så ville man ge familjerna möjlighet till avkoppling och odling. Namnet Jutahusen kom från att området tidigare tillhört en kvarn med namnet Jutamöllan.
I januari 1907 godkände stadsfullmäktige en plan för 85 kolonilotter som stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg hade utarbetat och därmed anlades stadens andra koloniområde som fick namnet Västra koloniområdet. Senare började området kallas för koloniområdet Sankt Månslyckan efter den medeltida kyrkan Sankt Magnus (Måns) som legat på den östra sidan av järnvägen, Koloniområdet har också fått ytterligare 10 kolonilotter så att det numera är totalt 95 kolonilotter.
Några av kolonistugorna i Sankt Månslyckans koloniområde sägs vara byggnader från Lundautställningen 1907. Det var en industri-, konst- och slöjdutställning som anordnades på södra sidan om stadsvallen i det område där Lunds stadspark finns numera.
En byggnad som kommer från den utställningen är danspaviljongen som flyttades till Sankt Månslyckans koloniområde när stadsparken skulle anläggas 1909. I samband med koloniområdets hundraårsjubileum 2007 renoverades den, men den fick behålla sin ursprungliga karaktär av musik- och danspaviljong.
Numera
används den vid fester och gemensamma arrangemang i koloniområdet.
En annan byggnad som kommer från industri-, konst- och slöjdutställningen 1907 är cigarrkiosken.
Om den verkligen användes som just cigarrkiosk under Lundautställningen är oklart men numera är den kolonistuga för kolonilott nummer 8 som ägs av Lunds kommun. Den kolonilotten är en visningskoloni i konceptet Lärande koloni där tanken är att vara en inspirationskälla för kolonister och allmänhet.
Marken på västra sidan av stambanan mellan Malmö och Lund, där koloniområdet finns, köptes in 1905-1906 av Lunds stad för att man skulle kunna dra fram den dåvarande Hardebergajärnvägen där så småningom. Det ansågs dock vara svårt att arrendera ut marken till fördelaktiga villkor under så kort tid som det antogs handla om tills marken behövdes av järnvägen. Samtidigt hade de boende i den västra delen av Lund börjat fråga efter ett koloniområde i deras del av staden också och därför sågs det som en bra kortsiktig lösning att istället arrendera ut marken, och en del mark i ett angränsande område som staden redan ägde, som kolonilotter tills marken behövdes för järnvägen.
Det sågs också som ett socialt projekt att att anlägga kolonilotter i det tättbefolkade området på den västra sidan av järnvägen eftersom de s.k. Jutahusen i stadsdelen i närheten hade en stor andel stora arbetarfamiljer i små lägenheter. Genom att lägga ett koloniområde i närheten av dem så ville man ge familjerna möjlighet till avkoppling och odling. Namnet Jutahusen kom från att området tidigare tillhört en kvarn med namnet Jutamöllan.
I januari 1907 godkände stadsfullmäktige en plan för 85 kolonilotter som stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg hade utarbetat och därmed anlades stadens andra koloniområde som fick namnet Västra koloniområdet. Senare började området kallas för koloniområdet Sankt Månslyckan efter den medeltida kyrkan Sankt Magnus (Måns) som legat på den östra sidan av järnvägen, Koloniområdet har också fått ytterligare 10 kolonilotter så att det numera är totalt 95 kolonilotter.
Några av kolonistugorna i Sankt Månslyckans koloniområde sägs vara byggnader från Lundautställningen 1907. Det var en industri-, konst- och slöjdutställning som anordnades på södra sidan om stadsvallen i det område där Lunds stadspark finns numera.
En byggnad som kommer från den utställningen är danspaviljongen som flyttades till Sankt Månslyckans koloniområde när stadsparken skulle anläggas 1909. I samband med koloniområdets hundraårsjubileum 2007 renoverades den, men den fick behålla sin ursprungliga karaktär av musik- och danspaviljong.
En annan byggnad som kommer från industri-, konst- och slöjdutställningen 1907 är cigarrkiosken.
Om den verkligen användes som just cigarrkiosk under Lundautställningen är oklart men numera är den kolonistuga för kolonilott nummer 8 som ägs av Lunds kommun. Den kolonilotten är en visningskoloni i konceptet Lärande koloni där tanken är att vara en inspirationskälla för kolonister och allmänhet.
No comments:
Post a Comment